Lucia kan visst vara en man, det var han redan på 1700-talet

02Dec08

En vanlig missuppfattning är att vår svenska lucia har något med helgonet Lucia från Syrakusa att göra. Men det har hon inte, mer än namnet. Därför blir det så fånigt när bloggare och nätkommenterare skriver i falsett om att vi måste värna traditioner och att Lucia från Syrakusa minsann var en kvinna. Apropå att en kille i Motala inte fick vara lucia.

Luciadagen (13 december) var på medeltiden årets kortaste. Att det blivit så berodde på ett fel i den julianska kalendern som flyttade kalendern en dag ungefär vart hundrade år. Därför hade vintersolståndet flyttats från sin ursprungliga placering 21 december till dagarna kring 13 december (luciadagen). Av den anledningen knöts många traditioner till lucianatten. Att luciadagen blev en viktig dag inför jul har alltså inte med Lucia som person att göra utan med det faktum att vintersolståndet inföll ungefär då.

I och för sig har namnet Lucia och den koppling till ljus (lux på latin) och likheten med Lucifer som finns gjort sitt för att förstärka traditionerna kring lucia. De första kända traditionerna att lussa på lucianatten har mycket lite med dagens traditioner att göra. Från Värmland berättas:

Om Lusse ställde ungdomen till med en Lussedans. En var utklädd till Lussebrud. Hon var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan, som fasthöll halmane. Med Lussebruden kunde alla dansa till halmen föll av.

De första luciorna eller egentligen lussegubbar och lussegummor kunde vara både män och kvinnor och deras syfte var inte att bjuda på frukost utan att få sig en sup på gården de kom till.

En lucia med ljus i håret och vit skrud som kom med fikabröd på morgonen finns berättad om första gången 1764 från Skövde i Västergötland. Den traditionen var dock lokalt förankrad just i Västergötland och i Värmland och Närke.

Seden spred sig sedan via de västgötska nationerna till bl.a. Uppsala och Lund. Kvinnor fanns inte i akademierna så även nu var lucia en man.

Den moderna lucian (eller traditionella som en del påstår) slog rot i Sverige 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.

Att en kille nu vill bli lucia i Motala är alltså inte ett brott mot traditionen. Killar har varit lucia vid flera tillfällen i historien. Och även om det vore första gången så anser jag att det inte finns något problem eftersom ”traditioner blir traditioner först när vi bestämmer oss för att det är en tradition”. Många av de saker som vi idag ser som viktiga traditioner (julgran och jultomte på julafton, gravljus på allhelgona, sill och potatis på midsommar och så vidare) är inte mer än drygt hundra år gamla. I vissa fall ännu yngre. Traditioner och högtider förändras ständigt.

Andra som skrivit bra och det här med en man som lucia och rektorns korkade uttalande är Johanna Sjödin, Conny Wahlström, Nattportiern, Anders Selin och Vilse på Värnhem.

Läs även andra bloggare om lucia, könsroller, feminism, traditioner, högtider, luciafirande

Filed under: politik   |  1 Comment