Individualisera föräldraförsäkringen, just för att det är en föräldraförsäkring

07Sep10

Efter Lars Ohlys snack om bröstpumpar i Svt har debatten om föräldraförsäkringens utformning på nytt blossat upp. Och på nytt förvånas jag över att så många personer som kallar sig liberaler vill ha en kollektiv föräldraförsäkring och inte en individuell.

Både det svenska politiska och det ekonomiska systemet bygger på att vi i första hand är individer och ges rättigheter respektive skyldigheter som sådana. Det är därför vi röstar som individer, beskattas som individer och döms som individer. Allt detta är de allra flesta överens om (även om KD vill utreda sambeskattning), förutom på ett område – föräldraskapet.

För när ett barn föds förvandlas vi föräldrar på något märkligt vis i allmänhetens ögon till ett kollektiv. Vi är inte längre två individer som får lika många dagar att vara med barnet. Istället tilldelas vi – som föräldrakollektiv – en bunt dagar som vi sedan fördelar så att pappan tar ut mindre än en femtedel.

Problemet är att föräldraförsäkringen inte kan diskuteras utan att vi samtidigt tittar på det omgivande samhället. Som David Norlin skriver:

Det är en myt att besluten om föräldraledigheten fattas i en skyddad vrå vid köksbordet. Det är beslut där det finns betydligt fler inblandade än de två föräldrarna och barnet. En sådan part är arbetsgivarna.

Även om vi har en individualiserad föräldraförsäkring kan såklart både mamman och pappan (eller vilken konstellation det nu kan tänkas vara) välja hur många dagar de vill ta ut. Men en arbetsköpare kan inte längre på samma självklara sätt diskriminera kvinnor. Och samtidigt får vi även en modern föräldraförsäkring anpassad efter ett samhälle där individen är det centrala rättsliga subjektet – så som det bör vara i ett modernt demokratiskt samhälle.

Läs även andra bloggares åsikter om föräldraförsäkring, lars ohly, bröstpump, val2010

Filed under: barn, politik   |  Leave a Comment