Har Jan Björklund börjat lyssna på skolforskningen?

11Okt10

Jan Björklund är förmodligen den minister som jag kritiserat hårdast genom åren och det eftersom skolan är ett område som berör mig och för att jag ofta har en helt annan åsikt än skolministern. En av de saker jag inte gillar med Jan Björklund är det fullständiga förakt han har för pedagogisk forskning. Alla resultat som inte pekar på den skola som Jan Björklund har brukar föraktfullt avfärdas som flum. Och när myndigheten för skolområdet (som borde ha viss koll vad de sysslar med) – Skolverket – inte dansar efter Jan Björklunds pipa så kan han helt enkelt välja att blunda:

Skolverkets uppfattning är fortfarande att alla de fem stora världsreligionerna ska behandlas lika och därför kör regeringen nu över myndigheten

Men i den nya läroplan som skolministern presenterade idag så verkar det som om vissa saker ändå trillat in i Jan Björklunds tankevärld. För om vi ska titta på den samlade forskning som finns gällande resultaten i svensk skola så är det:

det fria skolvalet, boendesegregationen, kommunaliseringen av skolan, särskilda undervisningsgrupper och individualisering [som] förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag än för 20 år sedan.

Och vidare:

På 90-talet infördes nya läroplaner och kursplaner med mycket begränsade anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att ge lärarna mer utrymme att forma undervisning efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men istället har individanpassning inneburit mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, något som har påverkat elevernas negativt och inneburit att stödet hemifrån blivit viktigare,

Visst kan individanpassad undervisning låta bra i teorin. Men min erfarenhet och tydliga forskningsresultat visar att läraren är av central betydelse för elevens inlärning. Dessutom lär sig elever generellt bättre i grupp eftersom lärande inte är en statisk företeelse utan en process.

Därför är det synnerligen positivt att läsa följande:

Den gamla läroplanen från 1994, som också var en produkt av en borgerlig regering, gick för långt i valfrihet och decentralisering, enligt Björklund. Den var också för luddig och hade alldeles för många mål.

Resultatet blev stora variationer i betygssättningen mellan olika skolor och olika delar av landet.

Nu stärks den nationella styrningen.

Att kunskapsmålen i olika ämnen styrs upp och centraliseras är utmärkt. Ett stort problem med dagens kursplaner och dagens betygskriterier är att de är alltför öppna för tolkningar.

Ta betygskriterierna för G respektive VG i Religionskunskap A:

Godkänt: Eleven analyserar texter, traditioner och uttrycksformer som belyser kristendomens /../ grundtankar.

Väl godkänt: Eleven analyserar kritiskt kristendomens /../ grundtankar, traditioner och uttryckssätt.

Vad är den faktiskt skillnaden hos en elev som får G och en som får VG i religionskunskap? Jag som religionslärare kan inte ge något säkert svar.

Därför välkomnar jag att betygskriterierna stramas upp, görs tydligare och framför allt att det blir färre kursmål. Det är bra både för lärare och elever.

(Nu vet jag att den nya läroplanen gäller grundskolan, men den principiella diskussion är ändock densamma).

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser


2 Responses to “Har Jan Björklund börjat lyssna på skolforskningen?”

  1. Jag håller med, men jag tror att vi kommer att få kämpa med betygskriterierna även framöver. I förslaget till betygskriterier i religionskunskap för år 9 kan man läsa följande:

    E= Redogöra för grundläggande drag inom kristendom, islam, judendom, buddism, hinduism och andra livsåskådningar

    C= Redogöra för väsentliga drag inom kristendom, islam, judendom, buddism, hinduism och andra livsåskådningar

    A= Redogöra för omfattande och centrala drag inom kristendom, islam, judendom, buddism, hinduism och andra livsåskådningar

    Skillnaden mellan grundläggande, väsentliga och centrala drag kan vi ju diskutera ett tag, för att sedan gå över till vad ”omfattande” innebär…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: