Julmyt nr 14 – Midvinterblotet är den äldsta formen av julfirande i Norden

14Dec09

Myt: Midvinterblotet firades vid samma tidpunkt som jul och är därför den äldsta formen av julfirande som vi känner till i Norden. (Exempel 1, 2 och 3)

Ett blot är ett tillfälle då människor offrar boskap för att vinna gudarnas gillande. Bloten hölls vid vissa speciella tidpunkter under året och om några blot vet vi mer än andra. Ett blot som vi vet ”förfärligt lite” om (för att citera Ebbe Schön) är just midvinterblotet.

Den enda källa som finns som beskriver ett midvinterblot är islänningen Snorre Sturlasson. I sitt verk om Norges kungar och i Eddan skriver Snorre om midvinterblot i Uppsala. Problemet är att Snorre skrev sina berättelser på 1200-talet och de händelser han skildrar inträffade nästan 200 år tidigare. Det vore alltså som om jag med hörsägen som enda källa skulle beskriva hur julfirandet på 1700-talet gick till.

I Nordiska kungasagor skriver Snorre om när julnatten (och därmed också midvinternatten) inföll:

Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.

Uttrycket höknatten har förbryllat forskare alltsedan det skrevs. Britt-Marie Näsström skriver att vissa har tolkat det som ”haknatten”, en tid då året vänder. Så här skriver Schön:

På Snorres tid ansågs midvinternatten, som ju var samma sak [som höknatten], infalla mellan den 13 och 14 januari.

Under förkristen tid delade människor i norra Europa in året i två halvor som började 14 april respektive 14 oktober. Vinterhalvåret varade alltså mellan 14 oktober och 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 jnauri.

Många forskare har dock tvivlat på Snorres uppgifter. Så här skriver Swahn:

Det hedniska ”midvinterblotet” – en term som ofta, men oriktigt, nyttjas som synonym till ”jul” – låg antagligen senare i kalendern än vår jul (kanske vid ”Knut”).

Så utifrån de fåtaliga uppgifter som finns om ett ev midvinterblot går det inte att dra några direkta paralleller till vårt nutida julfirande – vare sig vad gäller innehåll eller tidpunkt.

Sant: Midvinterblotet inföll förmodligen i mitten av januari och inte vid tiden för vintersolståndet. Därför firades blotet alltså inte vid samma tid som vi firar jul.

Källor: Stora Julboken av Jan-Öyvind Swahn, Folktrons år av Ebbe Schön samt Blot av Britt-Mari Näsström

Tidigare publicerat på Högtidsbloggen.

Läs även andra bloggare om , , , , julmyter

Advertisements


2 Responses to “Julmyt nr 14 – Midvinterblotet är den äldsta formen av julfirande i Norden”

  1. 1 Nilsson

    Du kanske skulle försöka fatta att 200 år inte var så fasligt lång tid och man hade framförallt en muntlig berättartradition. Händelser och skeenden återberättades i generation efter generation. Ett lysande exempel är runstenen som berättar om den Gotiske kungen som härskade i norra Italien på 400 talet. Stenen anses ha huggits ca 200 år efter hans regenttid.
    Ett antal sägner och sagor har visat sig ha en kärna av sanning. Inte bara nordiska sådana utan även grekiska etc. Sen fanns det givetvis överdrifter mm.
    Men att man hade mycket god kännedom om midvinerblotet på Snorres tid är uppenbart och inte speciellt konstigt.

  2. 2 Nilsson

    Kan även lägga till gällande Jan-Öyvinds gissning om att Midvinterblotet var i januari? Jaha och vad grundar Jan-Öyvind det på, kan man fråga sig?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: