Okunnigt om våra svenska högtider

16Dec08

I debatten om skolavslutningar i kyrkan skriver UNT:s ledarskribent Maria Ripenberg:

Det märkliga är att debatten alltid drar i gång vid själva skolavslutningen. Har någon någonsin hört en ”humanist” beskärma sig över luciafirandet med sitt katolska helgon i spetsen, sina Sankt Staffan-visor, Betlehems stjärna, Bereden väg och så vidare? Det har inte jag. Frågan är varför lucia får passera som om ingenting har hänt.

Jag tycker att alla humanister ska hålla barnen hemma i protest den 13 december. De bör låta bli att hänga upp adventsstjärnor, som minner om Betlehems tilldragelse. Och självklart ska inte heller tomten, vår till jättevätte förklädda Sankt Nikolaus, släppas in i stugan med sina förrädiska helgongåvor.

Här finns det åtminstone två saker att invända emot vad gäller Ripenbergs alltför enkla koppling mellan två julsymboler och kristendomen.

Den lucia som går i våra luciatåg är inte ett katolskt helgon. Faktum är att lucia enbart har namnet gemensamt med helgonet Lucia. Firandet av luciadagen springer istället från gammal folktro att natten till 13 december var årets längsta.

St Nikolaus har mycket lite med vår moderna jultomte att göra. Eftersom den svenska jultomten inte är samma figur som den amerikanska Santa Claus är det svårt att överhuvudtaget dra några paralleller mellan helgonet St Nikolaus och vår svenska jultomte.

    Tyvärr är det alltför vanligt att människor kategoriskt uttalar sig om varför vissa symboler ser ut som de gör (t.ex. att lucia är en avbildning av helgonet Lucia) eller varför vi firar olika högtider. Ofta är verkligheten mycket mer komplicerade och när det kommer till svenskt julfirande är dess historia mycket mångbottnad och det är alltför enkelt att säga ”Vi firar jul till minne av Jesu födelse”

    Läs även andra bloggare om , , , , , ,



    3 Responses to “Okunnigt om våra svenska högtider”

    1. 1 Barbro

      Nja, folktro var det väl inte. Det var enligt den gamla kalendern som midvinternatten inföll 13 december. Då klädde man ut sig till djävlar och sprang omkring i byarna (därav lussenatten, alltså lucifer). Även detta med uppenbar religiös bakgrund, djävulens natt.
      Luciatåg sjunger alltid kristna sånger om Betlehems stjärna, helgonet Staffan (stalledräng), Bereden väg, änglasånger osv. Vårt julfirande är för övrigt en mix av gamla hedniska (alltså religiösa) riter, vidskepelse och inte så lite inslag av kristendom. Ho, ho, ho, Coca-cola-tomten lär för övrigt ha skapats av en svensk. Dagens ”svenska” tomte är ju väldigt mycket mer Santa Claus än en lite vätte. Men spelar det någon roll?
      Kyrkan är en värdig festlokal för julavslutningen. Det är innehållet i högtiden som är avgörande.

    2. Folktro och kristendom har alltid blandats i Sverige. Och ofta är det svårt att se vad som är vad.

      Luciafirandet är liksom julfirandet liksom påskfirandet liksom midsommarfirandet och så vidare en blandnings av förkristet, kristet och moderna traditioner.

    3. 3 Cipollina

      Hörde om ett sätt att mäta dygnet som visade att 13. december ÄR den längsta natten. Attans att jag inte minns hur det gick till. Vill även peka på Lucias romerska förlaga Juno Lucina. http://en.wikipedia.org/wiki/Lucina_(goddess)

      Ingar Knudtsen har skrivit en mycket talande stycke om detta här: http://forn-sed.no/niheimer/niheimer2007nr2.pdf

      Jag vill även uppmärksamma alla övriga figurer som kommer fram lite varstanns i Skandinavien under december månad – såsom julgeten/-bocken (som många ställen ännu kommer med klapparna), Odensjakten eller också Lussereien som far över länderna denna månad och som man kan hänge sig åt eller även rövas bort utav. Sedan finns det en massa troll och vättar – varje liten by har sin egen verkar det som – som ska trakteras och kanske sedan jagas. I Norge har de jolsveinarna som ska trakteras. Om man gräver i alla dessa traditioner är den kristna fernissan ganska så tunn. Uppe i Norr har tomten på många ställen bara ett öga, man upplåter sina sängar åt de döda, och det sätts fortfarande ut gröt eller öl på jularna. Varje dag firas någon eller något någonstans, men det är den ”offentliga” versjonen som nämns.


    Kommentera

    Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

    WordPress.com Logo

    Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

    Twitter-bild

    Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

    Facebook-foto

    Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

    Google+ photo

    Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

    Ansluter till %s


    %d bloggare gillar detta: