Liksom många andra tänker (fler exempel) jag under 00-talet sista skälvande dagar sammanfatta de tio år som gått. Efter tv-serierna kommer nu listan över decenniets 20 bästa långfilmer.

1. Sagan om ringen-triologin (2001-2003)
   Visserligen är den första filmen bäst (lite väl mycket maffiga stridsscener i de senare) men de tre bör ses som en enhet. Peter Jackson sparar verkligen inte på krutet när han tar sig an Tolkiens svårfilmade saga. LOTR-filmerna tåls att ses om och om och om igen.
   
2. Amelie från Montmartre (2001)
   Såg filmen på bions första rad. Eftersom min skolfranska inte räcker till för att förstå vad som sades följde jag textremsorna tills jag blev åksjuk. En vacker film att älska.
3. Bowling for Columbine (2002)
   Michael Moore gav dokumentärfilmen nytt liv och 2002 hade Moore sin höjdpunkt med den övertygande Bowling for Columbine. Aldrig har vapenlobbyn i USA haft byxorna längre ner.
4. Darling (2007)
   Johan Klings bildspråk i Darling sätter tonen för hela filmen. Varje scen är genomtänkt och varje kamerarörelse fyller en funktion. Michael Segerström blev vann välförtjänt en guldbagge för bästa huvudroll.
5. Hitta Nemo (2003)
   Animerad film när den är som bäst. Disney och Pixar tar till vara på alla möjligheter som havet ger – miljöer och färger är fantastiska. Lägg därtill roliga karaktärer och en hyfsat spännande story så har ni årtiondets bästa animerade film.
6. Memento (2000)
   Greppet att berätta en film i olika tidsrymder samtidigt har  gjorts tidigare, men aldrig med samma konsekvens och med samma smarthet som Christopher Nolan med Memento.
7. The last king of Scotland (2006)
   Forest Whitaker är fullständigt briljant i rollen som diktatorn Idi Amin. Kanske 00-talets bästa personporträtt på film.
8. Crouching Tiger, Hidden Dragon (2000)
   Jan Troell sa inför en visning av Utvandrarna att Ang Lees film var den bästa han sätt. Troell fick mig att se filmen, vilket jag inte ångrar.
9. Slumdog millionaire (2008)
   Att berätta ett levnadsöde genom frågorna i tv-programmet Vem vill bli miljonär? är ett lysande upplägg. Snyggt kameraarbete och underbara skådespelare.
10. Tillsammans (2000)
    Kanske inte lika bra som Fucking Åmål (eller jo, det är den). Carl Johan de Geer har gjort ett scenografiskt hästjobb och fått till riktigt snygga miljöer. Sjuttiotalets kollektiv skildras med värme utan att bli smörigt.
11. Wall-E (2008)
    Bäst i den fantastiska filmen är egentligen samhällskritiken. Och då syftar jag inte på den rätt enkla insikten att det är dumt att skräpa ner, utan mer på hur människors umgänge blir artificiellt och hur de stora företagen kontrollerar varje tänkbar aspekt av våra liv.
12. Sånger Från Andra Våningen (2000)
    Har sett Sånger inte mindre än tre gånger på bio. Att Roy Andersson ligger bakom är svårt att missa. En (1) kamerarörelse i hela filmen och ungefär lika många färger. Ett tidsdokument.
13. O Brother, Where art Thou? (2001)
    Soundtracket är egentligen bättre än filmen, vilket säger mer om hur fantastisk musiken till filmen är. För bröderna Coen har lyckats göra en modern tolkning av Odyssén och förlägga den till amerikanskt 30-tal.
14. The Queen (2006)
    Helen Mirren är fantastisk i rollen som drottning Elizabeth.
15. Lost in translation (2003)
    Ett udda par träffas i Tokyo och lyckas skapa filmmagi.
    Helen Mirren är fantastisk i rollen som drottning Elizabeth.
16. Collateral (2004)
    Tom Cruise är som gjord för rollen som yrkesmördare i Collateral. Dialogen mellan Cruise och Jamie Foxx är välskriven och det som driver historien framåt.
17. Pans Labyrint (2006)
    En märklig blandning mellan fiktion och verklighet. Svår att sluta tänka på.
18. Monsunbröllop (2001)
    Indisk film kan vara svår att förstå för den oinsatte. Dock är Monsunbröllop producerad med tanke på en västerländsk publik. Färgerna, miljöerna, dialogen, musiken och skådespelarna bildar tillsammans en mix som är helt oemotståndlig.
19. Crash (2004)
    Rasismen i Los Angeles i jobbig belysning. Perspektiven om vem som är ond eller god skiftar allteftersom filmen utvecklas.
20. Juno (2007)
    En oerhört varm och mysig film om tonårsgraviditet.

Så ser listan ut. Om fem minuter kommer jag förmodligen komma på ytterligare någon film eller inse att ordningen är helt galen. Men så här tyckte jag i alla fall kl. 01.17 den 28 december 2009.

Läs även andra bloggare om film, 00-talet, lista, sagan om ringen, amelie från monmartre, bowling for columbine

Liksom många andra tänker jag under 00-talet sista skälvande dagar sammanfatta de tio år som gått. Först ut blir lista över decenniets femton bästa tv-serier – både svenska, amerikanska och en dansk.

1. Lost
   Visserligen har även Lost haft sina dalar, men ingen annan serie under 00-talet har fått mig att längta till nästa avsnitt. Detaljarbetet i serien är imponerande och det krävs två tittar och många klick på lostpedia för att till fullo förstå ett avsnitt. I februari får vi äntligen se hur säcken skall knytas ihop.
2. CSI
   Kriminalserien som omformade en hel genre. CSI satte en ny standard för hur kriminalserier skall göras. Varken brottslingen eller polisen är i fokus – istället är det bevisen som spelar huvudrollen.
3. Veronica Mars
   Fick bara tre säsonger men gjorde ändå ett oerhört starkt intryck. Ett mysterium som följde en hel säsong men samtidigt avslutade fall i varje avsnitt.
4. House
   Hugh Laurie är gjuten i rollen som dr House. Ingen annan serie är så beroende av sin huvudperson, men som han sparkar rumpa med andra sjukhusserier.
5. De halvt dolda
   Jonas Gardells manus är briljant och växlar på ett snyggt sätt mellan tre olika tidslinjer. Eftersom vi spelat in serien såg vi alla fem avsnitten i ett svep en lördagsnatt i januari.
6. Dexter
   Introt till Dexter kan vara det snyggaste som någonsin gjorts – perfektion in i minsta detalj. Själva serien fortsätter i samma spår.
7. Brottet
   20 avsnitt om ett brott. Historien berättas ur tre olika perspektiv och blir aldrig trist. Danskar kan gör bra kriminalserier.
8. Graven
   Kan vara så att minnet spelar mig ett spratt (med tanke på hur besviken jag blev på uppföljaren Morden), men som jag minns det var Graven ohyggligt välgjord. Långsam i sitt berättande och med lysande skådespel av Kjell Bergqvist och Göran Rangerstam.
9. Desperate housewives
   När hemmafruana på Wisteria Lane nått säsong sex är det lättare att hålla reda på vem som inte legat med vem. Ett genidrag att krydda dramat med en ordentlig gåta varje säsong.
10. Cold case
    Alltid klockrena miljöer oavsett om det gamla brottet skedde 1956 eller 1989. Att serien dessutom på ett snyggt sätt som ingen annan kriminalserie lyckas behandla t ex homofobi och rasism är till dess fördel.
11. Mordkommissionen
12. Jericho
13. Grey’s Anatomy
14. Gilmore Girls
15. The mentalist

Serie som legat etta om den inte börjat sändas 1999: Vita huset.

Serier som kanske legat på listan om jag sett dem: The Wire, Arrested development, Deadwood och Six feet under.

Serier som inte finns med på listan trots att jag gett dem en chans: The Office, The Shield och 24.

Läs även andra bloggare om tv-serier, 00-talet, lost, csi, veronica mars, cold case, house, graven, de halvt dolda

Myt: När Jesus föddes fanns det inte någon plats för familjen i ett vanligt hus. Därför fick Josef och Maria gå till en grotta och där föddes Jesus. (Exempel 1, 2, 3 och 4).

När vi talar om Jesus födelse är det två kort stycken ur dels Matteusevangeliet och dels Lukasevangeliet vi stödjer oss på. Eftersom evangelierna är helt värdelösa som historisk källa, åtminstone vad gäller Jesus födelse, bör man ta hela diskussionen om när, var och hur han föddes med en nypa salt.

Platsen som Jesus föddes på går att härleda ur följande passage i Lukas 2:7:

Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

Sista ordet – härbärget – och möjliga tolkningar av ordet har jag diskuterat tidigare (se Julmyt nr 22 – Josef och Maria blir nekade husrum och därför måste Jesus födas i ett stall). Kortfattat handlar det om att det grekiska ordet ”καταλυματι” (katalyma) förmodligen inte syftar på ett härbärge i betydelsen vandrarhem utan ett större gemensamt utrymme. Eftersom det inte fanns plats i detta rum när Maria skulle föda var hon tvungen att föda i ett annat utrymme, där det fanns en krubba.

En krubba är alltså en foderbehållare som finns i t ex stall eller andra utrymmen där djur vistas. Den troligaste tolkningen av Luk 2:7 är att Maria födde Jesus i ett rum som i vanliga fall var till för djuren, eftersom hon inte kunde föda i det stora gemensamma rummet i huset där de bodde.Det finns ingenting i texten som på något sätt hänvisar till en grotta.

Sant: Om vi använder Lukasevangeliets text om Jesus födelse som grund finns ingenting som tyder på att Jesus ska ha fötts i en grotta. Snarare föddes han i ett utrymme där djuren normalt vistades eftersom det inte fanns plats i det gemensamma rummet.
Läs även andra bloggare om jesus födelse, betlehem, josef och maria, stall, grotta, julmyter

Myt: Filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänds varje jul utspelar sig under andra världskriget, vilket man kan se på gengasbilar, affischer och vissa flaggor. (Exempel 1, 2, och 3)

Texten till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964. Där var den bara en i raden av många sagor. Men sedan Per Åhlin tecknat och SVT varje jul sedan 1975 sänt en tecknad version av sagan så är det en av Tage Danielsson mest kända texter.

Ingenstans i texten skriver Tage Danielsson när historien utspelar sig. Det finns vissa antydningar:

Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna. /../

för den här sagan tilldrog sig som sagt på den tiden då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse

I filmen finns det desto fler ledtrådar och många av ledtrådarna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

• Bilden på En svensk tiger
• Gengasaggregatet på bilen
• Nazistflaggan som fladdrar efter bilen
• Taxeringskalendern som är från 1942
• Filmen som sänd på teven är är Lilla helgonet från 1944

Dock har Tage Danielsson och/eller Per Åhlin velat skapa en historia som inte så enkelt går att placera in i tiden. Flera detaljer pekar på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

• Boken som en av diversearbetarna får är Sartres Les Mots som kom ut 1964
• Programmet som sänd i teven på julafton är Nygammalt med Bosse Larsson och det hade inte premiär förrän 1971.
• Teven kom till Sverige först i slutet av 1950-talet.

Troligtvis ville Åhlin och Danielsson med dessa små detaljer visa på sagans tidlöshet och att det radikala budskapet går att använda i vilken tid som helst.

Sant: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton har många detaljer som talar mot varandra vad gäller filmens placering i tiden. Mycket talar för andra världskriget, men andra detaljer säger betydligt senare.

Läs även andra bloggare om sagan om karl-bertil jonssons julafton, tage danielsson, julmyter

Myt: När Jesus skulle födas var Josef och Maria på väg in i Betlehem. Eftersom det var fullt på alla härbärgen blev Maria tvungen att föda Jesus i ett stall.

Historien om hur Josef och Maria vandrar ensamma i den kalla Betlehemsnatten och går från dörr till dörr utan att få komma in är naturligtvis vacker. Men något stöd i evangelierna har den inte.

Det som står skrivet är följande från Lukasevangeliet (Bibel 2000):

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

Sista delen av stycket ovan är det som gett upphov till myten om att julevangeliet berättar om hur Josef och Maria gick från port till port. Dock är en rimligare tolkning att Josef och Maria redan befann sig på ”härbärget” och då tiden var inne så fick Maria flytta ut från det gemensamma rummet till det rum där djuren bodde (därav krubban).

Ordet som i den svenska översättningen blivit ”härbärge” är på grekiska ”καταλυματι” (katalyma). Förmodligen menar författaren till evangeliet inte ett härbärge i betydelsen värdshus eller vandrarhem. När ett sådant omnämns i Lukas text om den barmhärtige samariern (Luk 10:34) används ordet πανδοχεῖον (pandocheion). Den svenske översättningen skriver dock härbärge på båda ställena.

Ordet ”katalyma” återkommer i Lukas 22:11 för att beskriva det rum där Jesus och lärjungarna äter den sista måltiden. Då är det inte ett härbärge som avses. ”Katalyma” är alltså ett ord som har en vidare betydelse än bara ett värdshus:

In extra-biblical literature, katalyma has a wider connotation than ”inn;” it can also mean ”house,” ”guest room” or ”lodging-place”. It is a noun form of the verb καταλυο (kataluo), a compound verb (kata ”among” + luo ”break up” or ”(un-)loose”) which translates literally as ”to disintegrate” or ”to unyoke,” i.e. ”to loosen down.” As a place of rest and lodging, a katalyma was a place to drop your baggage, to untie the straps and packs of the beasts of burden and simply sit down and relax.

Husen i Palestina kring tiden för Jesus födelse var ofta byggda med ett stort rum vari alla dagens bestyr avklarades. Man sov, lagade mat, åt och umgicks i rummet.

Enligt Mose lag var en kvinna som födda en son oren i fyrtio dagar och skulle då vara i avskildhet. Anta att Josef och Maria kom till Betlehem för att skattskrivas. De bodde hemma hos släktingar till Josef (mest troligt då det var han som var av Davids hus). När Maria skulle föda visste såklart både hon och Josef att det inte passade sig att föda barnet i det stora gemensamma rummet- ”det inte fanns plats för dem [där] inne”. Istället gjordes plats för dem där djuren normalt befann sig – därför kunde Jesus läggas i en krubba.

Sant: Om vi använder Lukasevangeliets text om Jesus födelse som grund finns ingenting som tyder på att Josef och Maria fick gå från hus till hus innan Jesus skulle födas. En rimligare tolkning är att de redan bodde hemma hos någon och när Maria skulle föda så flyttade de ut ur det gemensamma rummet in i stallet.

Läs även andra bloggare om jesus födelse, betlehem, josef och maria, julmyter

Myt: Midvinter infaller i samband med vintersolståndet (alltså 21 december). Ibland ser man sammanskrivningar som midvintersolståndet. (Exempel 1, 2, 3, 4 och 5)

Vintersolståndet infaller när solen står som lägst på norra halvklotet. Att solen står lågt beror på att jorden lutar 23,5 grader och vid vintersolståndet lutar norra halvklotet bort från solen och på norra halvklotet har vi årets kortast dag och längsta natt.

Numer brukar många använda vintersolståndet synonymt med begreppet midvinter. Göran Stålbom kritiserar i boken Vintersolståndet sammanblandingen:

Man kan notera att forskare alltför sällan brytt sig om att skilja midvinter från vintersolståndet. /../ Vintersolståndet är det tillfälle då dagen är som kortast och natten är som längst. Vintersolståndet inträffar den 21 eller 22 december, och då är det /../ ibland mer höstlikt än vinterlikt.

Midvinter är något helt annat. Man brukar med det tillälle under året då det är som kallast. Midvintern är mitten på vintern , och inträffar någon gång i januari eller februari.

Under förkristen tid delade människor i norra Europa in året i två halvor som började 14 april respektive 14 oktober. Vinterhalvåret varade alltså mellan 14 oktober och 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 janauri.

Så här skriver Ebbe Schön i boken Folktrons år:

På Snorres tid ansågs midvinternatten /../ infalla mellan den 13 och 14 januari.

Eftersom början av februari – enligt uppgift – oftast är kallast har midvinter i senare folkliga tradition förskjutits till kyndelsmässodagen.

Källor: Vintersolståndet (1994) av Göran Stålbom och Folktrons år (1996) av Ebbe Schön.

Läs även andra bloggare om midvinter, vintersolståndet, julmyter

Myt: Den judiska högtiden Chanukka är den judiska motsvarigheten till den kristna julen. (Exempel 1, 2 och 3)

Ytligt sätt finns det ett par likheter mellan jul och chanukka. Både infaller (oftast) i december. Under båda högtiderna tänder man ljus. Och under båda högtiderna delar man ut presenter. Där slutar dock likheterna.

Kristna firar som bekant jul till minne av Jesus födelse (även om han inte föddes i december) eftersom Jesus är Messias inom kristendomen. Judar erkänner dock inte dessa messiasanspråk och firar därför såklart inte Jesus födelse.

I december (ibland i slutet av november) firar judar en mindre högtid som kallas chanukka. Den historiska händelse som man firar är Judas Mackabeus återinvigning av templet i Jerusalem år 165 fvt. Chanukkafesten varar i åtta dagar och varje dag tänder man ett nytt ljus i den åttaarmande chanukka-ljusstaken. Anledningen till att det är åtta dagar förklaras som följer:

Enligt traditionen hittade de en dagsranson olja – förseglad av översteprästen – till templets lampor, och det mirakel som skedde var att denna dagsranson av olja räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny helgad tempelolja.

Sant: Chanukka har egentligen ingenting med den kristna julen att göra, även om det finns vissa ytliga likheter.

Läs även andra bloggare om chanukka, hanukka, jul, religion, judendom, julmyter

Myt: Den populära sången Jingle Bells är en julsång och handlar om en slädfärd i juletid. (Exempel 1, 2 och 3).

Texten och musiken till Jingle Bells skrevs på 1850-talet av James Pierpont. Vissa ord och musiken i refrängen skall ha varit delvis annorlunda i originalet än de som vi idag känner.

Om man studerar texten finner man snart att det inte finns en enda referens till julen eller ens till månaden december:

Dashing through the snow
In a one-horse open sleigh
O’er the fields we go
Laughing all the way
Bells on bobtail ring (Or Hear our voices ring)
Making spirits bright
What fun it is to laugh and sing (Or What fun it is to ride and sing / Oh, what fun it is to sing)
A sleighing song tonight

Enligt en rad källor ska Jingle Bells ursprungligen ha skrivits Thanksgiving:

The said song was meant for a Thanksgiving program at a church in Savannah, Georgia where Pierpont was organist. The song was so well accepted that it was again sung on Christmas day and since then became one of the most popular Christmas carols.

Dock är påståendet omdiskuterat, men uppenbarligen handlar texten i alla fall inte om jul alls. Men på samm sätt som Tomten har blivit en juldikt trots att den inte handlar om jul så har Jingle Bells blivit en julsång.

Läs även andra bloggare om jingle bells, bjällerklang, julsång, julsånger, julmyter

Myt: Ortodoxa kristna firar inte jul 25 december utan  6 januari eftersom de firar Epifania – Jesus uppenbarelse genom dopet – då. (Exempel 1, 2, 3 och 4).

De allra flesta (inte alla) kristna firar ju och de gör det på samma datum – 25 december (förutom vi i Sverige som av någon oklar anledning firar 24 december). Ortodoxt kristna firar dock sina julafton 6 januari – hur går det ihop?

Anledningen är att de flesta ortodoxa använder sig av den julianska kalendern när det skall fira religiösa högtider medan resten av världen använder den gregorianska kalendern.

Skillnaden mellan kalendrarna ligger i hur väl de anpassar sig till jordens rörelse kring solen. För jorden tar det nämligen 365 dagar 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder att röra sig ett varv runt solen. Ett kalenderår är som bekant 365 dagar. Så för att kompensera för de extra timmarna lade man i den julianska kalendern in en extra skottdag vart fjärde år. Ett julianskt år blir alltså 365,25 dygn.

Tyvärr kommer den julianska kalendern 11 minuter ur fas i förhållande till exemepelvis vintersolståndet och vårdagjämningen varje år. På 128 år blir det ett helt dygn och på medeltiden hade felet växt till nästan två veckor (därför kunder vintersolståndet infalla på luciadagen).

Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

Olika länder bytte kalender vid olika tidpunkt vilket ledde till att tiden räknades på olika sätt i olika delar av Europa under ett antal sekel. Ryssland bytte inte kalender förrän på 1900-talet och den ortodoxa kyrkan använder fortfarande den julianska kalendern i religiösa sammanhang. Därför firar ortodoxt kristna julafton 6 januari (som är 24 december i deras kalender) och kommer så göra fram till år 2100. Därefter är julafton 7 januari.

Sant: Ortodoxt kristna firar julafton 6 januari eftersom de använder den julianska kalendern.
Läs även andra bloggare om julianska kalendern, ortodoxa, kristna, 6 januari, julafton

Myt: Förr i tiden var det mycket vanligare med snö under julhelgen. (Exempel 1, 2 och 3)

SMHI har statistik över snötäcket på juldagen sedan år 1900. Och med utgångspunkt i den statistiken går det inte att påstå att jularna var vitare förr i tiden. Så här skriver SMHI själva:

Någon klar ökning eller minskning i frekvensen av vita jular kan man inte se, däremot tycks det finnas en liten tendens till anhopningar av vita jular under vissa perioder t ex 1913-21, 1934-41 och 1962-69.

Skillnaderna är såklart stor mellan olika delar av Sverige. Norra Sverige har betydligt större chanser att få uppleva en vit jul – Karesuando har bara haft vita jular de senaste hundra åren, medan Lund bara haft djupa snötäcken under fem jular sedan år 1900.

Vad gäller t ex Göteborg specifikt gäller samma sak:

Vid en jämförelse av jular i Göteborg under jämna tioårsperioder, 1900-1909, 1910-1919 och så vidare, har antalet vita jular pendlat mellan två och fem per tioårsperiod. Det har alltså inte blivit vanligare med gröna jular på senare tid.

Att många ändå tror att barndomens jular var vitare beror på vårt selektiva minne:

Allmänt sett, för de allra flesta, så har vi en benägenhet att minnas det positiva. När det varit en fin och vit jul så kanske vi pratar om den efteråt och minns det som speciellt roligt. Då hamnar det minnet ”högst upp”, får en alldeles speciell särställning bland de andra minnena och är lättast att komma åt,

Sant: Jularna var precis lika oberäkneliga vad gäller snöfall under första hälften av 1900-talet, som de är nu.

Läs även andra bloggare om snö, vit jul, jul, julafton, juldagen, julmyter